Rapport från Nordpoolen

.
Måste motvilligt erkänna att jag garvade högljutt för en och en halv vecka sedan när jag läste Aftonbladets rubrik "Nu kommer den Arktiska kylan". Nu kryper jag till korset.
Kylan har helt klart slagit ner över Sverige. Det har nog ingen missat vid det här laget. Framförallt inte jag. Igår grät jag bittert halvvägs till skolan för att jag var säker på mina tår ramlat av eller åtminstone svartnat och förlorat sin balansfunktion. Som tur var fick jag tillbaka känseln och smidigheten efter ungefär trettio minuter. Men det var trettio nervösa minuter sittandes på en kemidugga som piskade mig gul och blå. Och nyss tittade jag på termometern och konstaterade att det BARA är tretton minusgrader ute. Vilken tur då att jag sitter inne vid ett nästan rent köksbord i en rutig sparkdräkt och ulliga tofflor.
.
.
Igår, eller om det var i förrgår, eller kanske idag, såg jag ut såhär..
.
.
Ledsen att jag ser så oglad ut, munnen hade helt enkelt frusit fast i cykla-fort-i-snölandet-minen.
MEN; hellre en riktig vinter med snö och kyla än en mörk vinter med konstant regn och tre grader varmt.
.
.
Det är ju trots allt väldigt vackert.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0