Åh- denna natt, denna ljuvliga natt...

Palla diska. Palla städa. Palla plugga kemi.
Första dagen på mitt två veckor långa lov.
.
.
Jag tror jag ska diska, men den här gången ska tornet bli ännu högre än senast.

Ur tvättmaskinen kommer kultur - Hans Rosling

Utan teknik vore vårt samhälle inte mycket att hänga i granen. Ta tvättmaskinen till exempel, vilken revolutionerande apparat den var när den lanserades. Kvinnorna fick säkert tio timmar extra ledigt i veckorna. Eller ta nyckeln och låset. (Var det när vi kunde låsa om oss som vi började bli rädda för andra?) Eller något så enkelt som en skål och en sked. (Att slippa äta soppa från marken måste ha kännts som ett framsteg.) Och tänk kniven! Alla små uppfinningar har sparat oss tid och underlättat vår överlevnad. Men det största som hänt oss människor är nog ändå oljan. Vilken fantastisk råvara- man kan  göra allt möjligt med den, fotogen, bensin, diesel och asfalt.  Och plast. Och kläder. Och så råkar den vara stört energität, lätt att transportera samt att den sprutar upp ur marken om man inte är försiktig. Synd bara att restprodukterna värmer upp jorden så till den grad att 50 % av alla arter kan dö ut inom 100 år. (Nu vet inte jag om det där var några exakta siffror, men jag tror att jag har läst det nånstans. Typ.) Trist att folk söder om Tyskland kommer att dö som flugor när somrarna blir hetare och hetare. Jobbigt för Holland att bygga ännu högre vallar mot havet, synd för Bangladesh, de lär inte ha råd med några vallar alls. Undrar just hur många makthavare som kommer inspireras av Israel och bygga murar runt sina gränser för att "skydda" sig mot klimatflyktingar?
.
Äh, nu orkar jag inte fundera längre. Jag är lite småbakis. Eller kanske bara trött. (Vi säger trött)
En sak till bara: Hans Rosling är så himla duktig och ball. Hans senaste föreläsning var skitbra. I den pratar han om energifördelningen och det stora behovet av grön energi. När jag hade kollat klart kändes det så rätt att jag valt den utbildning jag har valt.  Undrar om jag kommer vara med och styra upp energifrågorna? Hahhaa, just nu känns det ytterst tveksamt. (Palla omtenta i kemi om en vecka...)
.
Dagens utropstecken: Har nyss, mot all förmodan, lyckats anmäla mig till höstens kurser utan att råka ut för kraschade servrar hos studera.nu.
.
.
Blivande vattenmelon.
Blivande civilingenjör.

Tio minuter av Bachelorette

Alltså seriöst- vad är det för ett program? (???) Jag dör av pinsamhet redan efter några få minuter, lite som jag gör inför alla program med tema "nu ska jag hitta kärleken i tv, det är pinsamt och puckat men det fattar inte jag".
.
Först, innan jag börjar raljera, vill jag försvara mig: jag är sjuk, så jag scannar internet efter allt som man möjligen kan vila ögonen på.
Klart.
.
Tjejen i fråga är snygg- såklart, jobbar som modell- såklart, och ska hitta "the love of her life". Hon får inte som de flesta andra på jorden välja bland människorna hon träffar på på gatan, i skolan på eller jobbet, utan får 28 dryga killar mellan 18 och typ 45 skickade till sig på en ö i Grekland. Jag har bara sett tio minuter av program nummer ett, men kan redan konstatera att alla killar hittills verkar vara rent dumma i huvudet. Särskilt en kille. Han sa såhär:
.
- Jag heter Micke, jobbar som DJ just nu... Man får ofta höra att "ja du dj:ar du får ligga mycket och så..." men det blir vad man gör det till...
.
Och vad ville du säga med det där sista Micke? Att du luktar svett och är ganska otrevlig så det har inte blivit särskilt mycket ligga för din del? Att det är därför du är här nu, för nu är sannolikheten i alla fall 1 på 28 att du får ligga? Är det därför? (???) Suck alltså, man borde ju försöka lyfta fram sina starka sidor, och i vår kultur är det ganska misslyckat av en dj:ande kille att inte lyckas ligga så mycket...
.
Det där var inte det enda, programmet är fyllt av pinsamheter, klyschor och allmänt konstlad stämning. Åh, känns som en publikmagnet. Tragiskt att jag strax kommer att genomlida avsnitt två...
.

En grym värld

Förkyld så in i bängen. Suck alltså, missar totalt tio timmar föreläsning. Och nu när man mår något bättre och inser att "usch- jag är nog väldigt svettig och snorig" och tänker att det enkelt löses med en dusch, ja då är varmvattnet som bortblåst. Ha Ha Ha. Ett bittert skratt. Jag duschar inte i kallvatten.
Nu ska jag återigen lägga mig och svettas bland de redan svettiga och snoriga lakanen. Som en gosig överraskning till sambon liksom. Haha!
.
I somras var jag också svettig, men det var nog mest för att jag var på ön Mabul söder om Borneo.

I rymden finns inga känslor

Se den. Den bästa svenska film jag någonsin sett. Sorglig, annorlunda, mysig och fantastiskt rolig. Den lyfter fram något inom filmvärlden så ovanligt som Aspergers syndrom.
.
Jag har några vänner som har småsyskon med olika sorters handikapp. Jag vet inte om någon av dem har just Aspergers syndrom, men jag vet att vilka än deras syndrom eller handikapp än må vara, påverkar det familjerna och hela omgivningen mycket. Negativt OCH positivt. Det blir mycket spänningar inom familjen, frustrerade utbrott kan komma lite när som helst från vem som helst i familjen, men det finns, trots svårigheterna, många stunder av helt vanligt svenssonliv. Att umgås med och försöka bli vän med personer som är handikappade på olika sätt ger en större bild av verkligheten, vidgar vyer. Och det borde alla sträva efter...
.
Något man kan önska är bättre förståelse från utomstående personer. Ibland har jag hört vuxna, välutbildade personer utbrista "Men herregud, det är väl bara att låsa in ungen på sitt rum!?", när de sett eller fått höra om olika situationer där mina vänners syskon är inblandade. Men NEJ, så funkar det inte. Tänk på att "den konstiga ungen" är någons barn! Alla älskar sina barn, och jag älskar den här filmen.
Se den. Och tänk efter lite.
Bill Skarsgård

Presens

Att prata om samhället med äldre personer, alltså inte äldre som att de är 30 år, utan snarare de som skulle kunna vara ens farmor och farfar och är 60+, kan vara knepigt. Det har jag upplevt några gånger det senaste halvåret.
.
För några månader sedan satt jag och skrattade och grät om vart annat åt youtube-klippet där Tobias Billström i tre minuter upprepar två eller möjligtvis tre meningar för att undvika att svara på frågan om han uttalat sig negativt om irakiska flyktingar. Jag ropade dit mamma och mormor, som var hemma hos oss då. Vi tittade på klippet tillsammans. När klippet var slut utbrast jag- Visst är det pinsamt? Varför svarar han inte på frågan? (???) Mamma nickande instämmande med mig och vi suckade tillsammans. Mormor å andra sidan hade tolkat klippet helt annorlunda. Hon sade istället- Men vad är det journalisten inte förstår? (???) Han tänker ju inte kommentera!
.
Tänk vilka olika synsätt vi har på personer med makt. Jag antar att det beror på att mormor är uppvuxen under en helt annan tid då man kanske litade mycket mer på ledande personer och informationsflödet bestod av en tidning och en radiokanal samt korta dialoger vid mataffären, medan jag och mamma har vuxit upp flera decennier senare och fått ta del av ett helt annat informationesflöde i form av mängder med tidningar, radiokanaler och framför allt internet. Vi har sett ledare bete sig som idioter, fått flera olika versioner av olika händelser, och dragit våra egna slutsatser efter vad vi själva sett på filmer och i intervjuer, inte alltid varit hänsvisade till en annan persons tolkning i form av en artikel i en tidning från dagen innan.
.
Det finns inga ursäkter att inte vara uppdaterad idag. Vi har verkligen alla möjligheter i världen.
.
(Och min mormor är väldigt klok och en fantastisk människa, jag använde bara det här exemplet för att visa hur världen har förändrats.)
.
En bild från skidsemestern i Åre.

Det var inte igår, eller jo

Att blogga eller att inte blogga det är frågan. Jag tycker på något sätt att det är väldigt nervöst och lite obehagligt, men samtidigt hiskeligt spännande och coolt att skriva ner mina tankar och åsikter om världens alla små och stora ting, och sedan skicka ut det på det oändligt stora hav som internet kan liknas vid. Man har ingen aning om vem som kommer klicka sig hit och se det här. Kanske ens vänner, eller föräldrarna. Kanske chefen. Eller den som kanske är ute efter att skada en. You never know..
.
Jag ska sova på saken.
.
.
Förresten, Värmlands levde fredags upp till sitt rykte om att vara ett köttigt ställe. Vid halv två kunde nämligen jag, mina vänner och alla andra på det nedre dansgolvet beskåda hur en tjej gick ner på- och ja- inför alla, sög av en killes köttiga lem. Alltså vilken grej. Jag förstår verkligen inte hur vare sig han eller hon tänkte. Först skrek vi som var närmast i rakt ut av shock, äckel och antagligen lite förtjusning och avund. Men snart tystnade vi och bara såg på. Som tur var insåg paret efter några snuskiga sekunder det olämpliga i situationen och killen pressade, inför våra stirrande ögon och tappade hakor, skamset in ståndet i brallan igen. Då trodde jag att paret skulle dra sig tillbaka och gå hem för att få det hela överstökat, uppenbarligen var de båda stört kåta, inget fel med det. Men icke. Kort därefter torrknullade de i princip på den lilla bänken. Ingen köttlem svajjade dock i vädret.
.
Så, en liten erotisk nattsaga direkt tagen ur verkligheten på en av Uppsalas nationer.
.
Här är en sång om hur det kan vara att ha snopp.

RSS 2.0